Elektriskt ljus har spelat en avgörande roll för utvecklingen av det moderna samhället. Samtidigt har människans användning av ljus förändrat miljön på stora delar av jorden. Vetenskapliga studier visar på oanade och oroande effekter på djur och natur, och på oss människor, med nattfjärilar som flyger vilse, fladdermöss som svälter ihjäl i väntan på totalt mörker och störd nattsömn.
Metoden är enkel: Ett pappersrör riktas mot nio olika punkter på himlen i 45 graders vinkel. Deltagaren räknar hur många stjärnor som går att se med blotta ögat genom röret och rapporterar in det i appen. Metoden är framtagen av forskaren Urban Eriksson vid Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad.
I Stjärnförsöket kartläggs utbredningen och variationen av ljusföroreningar där människor befinner sig i vardagen – runt husknuten, på lekplatsen, på skolgården eller på lantstället. Det är ett viktigt komplement till andra mätmetoder, till exempel genom satellitbilder. Vi kommer även att få ny kunskap om hur denna enkla metod kan användas för att mäta ljusföroreningar och hur resultaten skiljer sig från andra metoder.
Genom att delta i projektet kan du lära dig mer om vetenskaplig metodik, astronomi, hållbar utveckling och stadsplanering.
Projektet är ett samarbete mellan den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA), Nationellt ResursCentrum för Fysik (NRCF), Lunds universitet, Högskolan i Kristianstad, Rymdstyrelsen, Svenska Astronomiska Sällskapet, Vetenskapens hus och Umevatoriet.
Stjärnförsöket is powered by SPOTTERON Citizen Science